Öppet alla dagar: 8-20

Telefon: 010 - 495 83 00

Årsredovisning

När räkenskapsåret börjar ta slut är det dags att förbereda årsredovisningen. Den löpande bokföringen ska varje räkenskapsår avslutas med en årsredovisning vilket står beskrivet i Bokföringslagen. Detta berör bland annat aktiebolag, ekonomiska föreningar och handelsbolag i vilka en eller flera juridiska personer är delägare. Hur den löpande bokföringen ska avslutas är främst beroende på företagsformen men även företagets storlek. En årsredovisning är ett av de viktigaste dokument som ett företag upprättar.

Få erbjudanden kostnadsfritt från upp till 3 revisorer / redovisningskonsulter

  • Revision
  • Bokföring
  • Lönehantering

 

Vad innebär årsredovisning?

Kort förklarat är årsredovisning en sammanställning av ett företags räkenskaper och förvaltning för ett räkenskapsår. Innehållet i årsredovisningen är bestämt i årsredovisningslagen, ÅRL (1995:1554), och ska vara offentlig. Den måste lämnas in till Bolagsverket senast sju månader efter räkenskapsårets slut, om handlingarna inte kommer in i tid måste en förseningsavgift betalas. Det enda sättet att undvika avgiften är att skicka in kompletta handlingar i tid eftersom Bolagsverket inte har möjlighet att förlänga tiden. Om företaget har krav på revision ska även en revisionsberättelse skickas in samtidigt som årsredovisningen.

Förutom att årsredovisningen ska vara överskådligt uppställd, ge en rättvisande bild av verksamhetens ställning och resultat måste den även följa god redovisningssed. God redovisningssed innebär att årsredovisningen ska upprättas i enlighet med de lagar och praxis som finns att tillämpa. Med överskådlighet menas att årsredovisningen ska presenteras systematiskt, lättillgängligt och med stora möjligheter till överblick. Den ska alltid avfattas på svenska och i antingen elektronisk form eller vanlig läsbar form.

En årsredovisning består av olika delar: balansräkning, resultaträkning, noter och förvaltningsberättelse. Om det är ett större företag ska det även ingå en kassaflödesanalys. Vad ett större företag innebär definieras i ÅRL och definieras som ett företag som uppfyller mer än ett av följande kriterier

  • Fler än 50 anställda i medeltal
  • Mer än 40 miljoner kronor i balansomslutning
  • Mer än 80 miljoner kronor i nettoomsättning

Förutom balansräkning, resultaträkning, noter, förvaltningsberättelse och eventuellt kassaflödesanalys så måste en årsredovisning innehålla uppgifter om företagets namn, organisations- eller personnummer och säte.


 

Årsredovisningens olika delar

En årsredovisning består av olika delar och när den ska skickas in får handlingarna gärna ligga i denna ordning:

  1. Årsredovisning med fastställelseintyg
  2. Revisionsberättelse (när det krävs)
  3. Koncernredovisning med koncernrevisionsberättelse (om aktiebolaget är ett moderbolag i en större koncern)

Fastställelseintyget måste finnas i en årsredovisning och är ett speciellt intyg som ska vara underskrivet i original. I intyget intygar en styrelseledamot eller den verkställande direktören att resultaträkningen och balansräkningen har fastställts på årsstämman.

Det är inte alla aktiebolag som behöver lämna in en revisionsberättelse. Grundregeln är däremot att ett aktiebolag ska ha en revisor och lämna in en revisionsberättelse tillsammans med årsredovisningen.

Den sista punkten gäller om aktiebolaget är moderbolag i en större koncern, då ska det skickas in en redovisning och en revisionsberättelse för koncernen.

I en årsredovisning ska det finnas minst fyra olika delar: förvaltningsberättelse, resultaträkning, balansräkning och noter. Den femte delen är kassaflödesanalys och görs om det är ett större aktiebolag.

Börja här


 

Förvaltningsberättelse

I förvaltningsberättelsen återges sådant som inte står beskrivet i balans- och resultaträkningen, exempelvis företagets utveckling och betydande händelser. Informationen i förvaltningsberättelsen ska vara av betydelse för bedömningen av företagets ställning och resultat. De viktigaste händelserna under året som gått och som inträffat efter räkenskapsårets utgång ska stå beskrivet.

Informationen måste ge en rättvisande översikt över utvecklingen av företagets verksamhet, ställning och resultat. Upplysningarna ska vara relevanta för den aktuella verksamheten vilket kan handla om miljö- och personalfrågor. Hur förvaltningsberättelsen ska se ut kan skilja sig beroende på om det är ett större eller mindre företag. Aktiebolag och ekonomiska föreningar ska till exempel specificera ändringar i eget kapital jämfört med föregående års balansräkning.


 

Resultaträkning

I resultaträkningen ska företagets samtliga intäkter och kostnader under räkenskapsåret redovisas översiktligt. En resultaträkning kan bland annat innehålla omsättning, personalkostnader, avskrivningar, övriga rörelsekostnader och rörelseresultat.

Resultaträkningen kan antingen upprättas funktionsindelad eller kostnadsindelad. Vilken form som ska användas bestäms av aktiebolaget utifrån vilken som är mest lämpad för beskrivningen av resultatet. Vill aktiebolaget sedan byta uppställningsform måste det finnas särskilda skäl. Har företaget däremot valt att upprätta sin årsredovisning enligt Bokföringsnämndens vägledning Årsredovisning i mindre aktiebolag (K2) ska en kostnadsslagsindelad resultaträkning upprättas.


 

Balansräkning

I balansräkningen ska det redovisas översiktligt kring alla tillgångar, eget kapital, avsättningar och skulder på balansdagen. Enkelt förklarat är balansräkning ett företags finansiella ställning vid en given tidpunkt. Hur balansräkningen ska utformas är reglerat i lagen.

Balansräkningen har två delar, tillgångar (debet) samt eget kapital och skulder (kredit), som bör vara lika stora på dagen då samtliga konton i bokföringen redovisas och avslutas. Detta kallas även för balansdagen. Företagets skulder och tillgångar ska alltså vara balanserade.

Tillgångar delas upp i anläggningstillgångar (tillgångar som beräknas finns kvar i företaget längre än ett år, delas in i immateriella, materiella och finansiella) och omsättningstillgångar (tillgångar som löpande förbrukas inom ett år).

Eget kapital består av aktiekapital, reservfond och fritt eget kapital. I denna del av en årsredovisning ska även bland annat obeskattade reserver, avsättningar, långfristiga skulder, kortfristiga skulder, leverantörsskulder, skatteskulder och övriga skulder finnas med.


Börja här

Noter

Noter kallas även för tilläggsupplysningar, här kan aktiebolaget specificera innehållet i resultat- och balansräkningen. Vid förändring av eget kapital, exempelvis vid utdelning och emission, ska det finnas en not. Det ska även finnas en specifikation över företagets innehav av aktier och andelar i koncern- och intresseföretag.

Tilläggsupplysningar får i vissa fall placeras i resultat- och balansräkningen men det gör att årsredovisningen kan minska i överskådlighet. Det här kan dock endast göras om K3 (årsredovisning och koncernredovisning) tillämpas.


 

Kassaflödesanalys

Kassaflödesanalys tillämpas bara om det är ett större företag som upprättar årsredovisning. I kassaflödesanalysen ska företagets finansiering och kapitalinvesteringar under räkenskapsåret redovisas.

En kassaflödesanalys visar ett företags likviditetsförändring under en viss period. Den ska innehålla uppgifter om in- och utbetalningar under en viss period och delas upp i tre delar: kassaflödet från den löpande verksamheten, kassaflödet från investeringsverksamheten och kassaflödet från finansieringsverksamheten.

Syftet med kassaflödesanalysen är att förklara förändringen av ett företags likvida medel. Det kan vara till nytta både internt i företaget och externt för företagets intressenter. Analysen används även för att uppskatta förväntade framtida kassaflöden inom ett företag.


 

Revisionsberättelse vid krav på revisor

Samtidigt som ett företag ska lämna in årsredovisning ska även en revisionsberättelse lämnas in. För att ha krav på revisor måste två av tre kriterier uppfyllas: fler än 3 anställda, mer än 1,5 miljoner kronor i balansomslutning och mer än 3 miljoner kronor i nettoomsättning.

En revisor utför revisioner i företag och i revisionsberättelsen redogör revisorn för vad denne har uppmärksammat i sin granskning. Det är bland annat redovisningen och förvaltningen av företaget som granskas.

Revisionsberättelsen ska ha uttalanden kring om företagets årsredovisning är upprättad enligt årsredovisningslagen eller annan tillämplig lag. Revisorn måste även uttala sig om denne kan avstyrka att årsstämman fastställer resultat- och balansräkningen, styrelsens och verkställande direktörens förslag till resultatdisposition samt ansvarsfrihet för styrelsen.

Revisorn får väljas av företaget men denne måste vara antingen auktoriserad eller godkänd, annars godkänner inte Bolagsverket revisionsberättelsen. Att hitta en godkänd eller auktoriserad revisor behöver däremot inte vara svårt. EkonomiJuridik förmedlar revisorer i hela Sverige för att företag enkelt ska kunna hitta en som uppfyller deras behov.

Börja här